Jomenvisst: allt är sociala konstruktioner. Vi människor har bestämt vad en kombination av atomer ska kallas för och hur den ska avgränsas.
Väggar består av atomer. Det är vi som har bestämt att de ska kallas väggar, och att de ska börja i ett hörn och sluta i ett annat. Börja vid taket däruppe, och sluta vid marken eller vid ett golv.
Att golvet håller för min tyngd är visserligen inte bara en social konstruktion. Det finns några lagar om massa som har viss betydelse också. Men ändå: erkänn att du precis som jag kan se atomerna snurra omkring under dig, i en sådan där atommodell från högstadiet, där du sitter på andra våningen. Eller kanske till och med på sjunde.
Om väggarna är socialt konstruerade – betyder det att de inte finns i verkligheten?
Då sitter jag alltså mitt ute på gräsmattan just nu. Fast jag består ju också bara av atomer, så vem är jag att säga något sådant.
(uppmaning: skriv om struktur)
Kul lek med tankar. Det vi ser omkring oss, finns det, egentligen ;-)?
SvaraRaderaHur man än vänder sig har man ändan bak. Eller ?!
SvaraRaderaTycker bäst om stycket: "Att golvet håller..."
SvaraRaderaIntressant och aningen förvirrande.
SvaraRaderaInne på samma spår som mig. Men när jag väl börjat skriva yrade jag iväg totalt.
SvaraRaderaBra skrivet om ämnet.
Trodde mer puffar skulle vara åt det hållet.
Intressant
Tankespår som snabbt kan bli djupt filosofiskt. Har haft den diskussionen med folk några gånger om färger. Är mitt blått ditt blått? eller ser du egentligen mitt gröna - men kallar det blått? osv...
SvaraRadera