En aning

redo för kvällens ryggkliande
(barnens ryggar ska klias)
dags gå in i vil-landet
tankar tänkta ett steg till
landet där hon vill
- någon annanstans

väntar på dagen när hon ska vara färdigvilad

när viktigheten sägs ut

bara en aning kvar däremellan

Bara bilder

The Cure - Pictures of you:

I've been looking so long at these pictures of you
That I almost believe that they're real
I've been living so long with my pictures of you
That I almost believe that the pictures are
All I can feel

Jag lyssnar på den om och om igen. Har stängt dörren, ingen lust att prata. Vi satt tätt ihop och spelade spel i ditt rum för två dagar sen. Du - jag - laget. I skolan tittade vi på varann, menande blickar riktade mot Nina i 7B. Så oemotståndligt söt, men ingen av oss vågade fråga om det var möjligt.

Vi pratade sommarplaner. Jobb, framtid, drömmar. Du ville inte alltid prata. Du ville vara här och nu, sa du. Såg ner och spottade i en vattenpöl när jag tog upp det senast, när vi låste våra cyklar före träningen.

Luciatåg, så fånigt, sa du. Sa jag och boxade till dig på armen. Nu kommer Lucia alltid att vara något annat. Tidningarna skriver att ni, hela din familj, blev hämtad på morgonen av 20 poliser. 06.30. Då hade mitt larm inte ens ringt. Eskorterade till flygplatsen blev ni, så fint. För mig känns det mer som en spark i häcken.

Jag kan inte gå förbi ditt hus, ditt skåp i skolan. Kan inte -

om du inte fick plats här, vem ska ha den platsen då?

(Uppmaning: skriv om att få skjuts.)

Utmärkande

Jag har tänkt på det länge. Det är verkligen de som tar priset i grannskapet. Så här års blir det mer påtagligt än annars. På deras dörr saknas kransen med röda band, och det lyser ingen lykta på altanen om lördagkvällen. De kommer inte på midvinterminglet, och förra nyårsafton kom de inte ut och skålade vid tolvslaget. Vi andra stod där och undrade, vi såg ju att de satt där.

Nä, jag vet faktiskt inte vad det är för fel på dem. Men man undrar ju.

(dagens uppmaning: skriv om att ta priset)