Hon bröts av på mitten. Närapå kunde hon höra det torra knaket när det skedde. Tudelad: inte längre en av dem hon delat mjölk med, inte heller en av de klarögda självklara tyckarna.
Att göra ett val var inte ett val. Därför stod hon inför dem, de till titeln mäktiga. Hon mötte ögonen bakom pulpeterna. Orden bet. En krävande typ, sa en del. Hennes röst talade emot det. Den smekte.
Brottet var redan gjort.
Vem kunde hejda sig då?
Till minne av Fadime Sahindal
(dagens uppmaning: skriv om att hejda sig)
Fint och tänkvärt.
SvaraRaderaLyssnade på en kvinnlig polis som är djupt engagerad i ämnet, och hörde med fasa att det här blir allt vanligare.
SvaraRaderafin text
Oj... Jag skäms å männniskans vägnar. Och för mig själv som inte är så insatt som jag känner - särskilt efter denna,starka text - att jag skulle vilja vara.
SvaraRadera"inte längre en av dem hon delat mjölk med"!
SvaraRaderaVackra ord mitt i det otäcka. Vad människor kan göra mot varandra, finns det ingen gräns?
SvaraRaderaFint skrivet
SvaraRadera