Jag går i kappan och stövlarna på isen och snön, svart gata på morgonen, och du är inte med mig. Jag går längs gatan där vi alltid gått och du är inte med mig. Jag väntar på tåget och du är inte med mig. Jag sitter vid skrivbordet på jobbet och du är
inte med mig
du fattas mig
jag finns men inte hela jag
bara bitar
ryggrad som håller upp
Detta är inte att finnas inte att leva inte att över
leva
och du vaknar ändå där jag inte är
hur är det möjligt?
(uppmaning: skriv om att finnas)
Gillar första meningen!
SvaraRaderaGillar hela. Och första meningen extra mycket.
SvaraRaderaSmärtan...
SvaraRadera